Strax före lunch lämnade jag och Karl-Axel Astana, vägen till Kostanay har varit mycket bra med ett litet undantag.

Utan att överdriva så kan säga att ingen har behövt frysa idag.

”Vägen” ovan är ett alternativ till den ordinarie som ligger ca 50m bort. Gissa varför folk kör här!

Kvällens hotell i Kostanay ligger precis brevid polisstationen och Nissan får sova rakt under en övervakningskamera.

I det övre vänstra hörnet av bilden kan man på den trasiga neonskylten läsa vad som finns att tillgå i lobbyn, är det en slump?!

På morgonen visade sig att Kostanay var en ren och trevlig Universitetsstad. Ursprungligen var det tänkt att man skulle odla vetedär men lite senare visade sig att det fanns stora tillgångar av järn i området. Upptäckten av järn kan man tacka en pilot för, han kompass fick spader då han flög över utkanten av staden.

Att importera bilar till KZ är en stor bransch men vissa gör allt för att maximera sin vinst. Den här killen har köpt två skåpbilar och borrat och skruvat fast en dragstång

mellan de två. Sen har man skohornat in en liten Chevrolet Matiz i den sista. Om allt håller ihop hela vägen så är det bara att lyfta på mössan. Den observante blogg-läsaren har naturligtvis noterat den slitna ”Poståkeriet”-dekalen på den gula pärlan.

Då hoppar jag av resan och sätter mig på planet igen mot Stockholm.

Jag tycker det har varit mycket roligt att se Kazakstan och slå hål på några fördomar jag haft om landet.

Här finns allt som vi har hemma, inklusive trevligt folk.

Min uppfattning är att det är ett land på frammarch och man ser redan nu att det nya uppkopplade samhället finns här.

På landsbygden är det dock en lite tråkigare historia.

Det glädjer mig ytterligare att vår 2 största telefonoperatörer bidrar till att lyfta detta land med bra mobilnät/internet.

(K-Cell/telia fungerar bra i stan & på landsbygden medans Tele2 fungerar mindre bra på landsbygden men ok i stan, samma saga som vi är vana vid här).

Jag önskar Johan & Karl-Axel lycka till med hemresan och hoppas på att se blogginlägg från denna.

När vi för några dagar sedan besökte Kinesiska gränsen (vägen till Urumqi) så var det dags att vända hem mot Sverige, idag har vi inklusive alla felnavigeringar och utflykter kört 750mil. Nästa delmål blir Kostanay, därefter tar vi oss till gränsövergången Troitsk. Efter att ha sett både det ena

och andra samt skrattat och blivit utskratttad känns det ganska skönt att åka mot Ryssland.

Kommer vi tillbaka till KZ? Det finns en viss risk..

Transportmedlen i landet varierar.

I västra kasakstan sågs allt från bilar till åsnor, vilket även gäller landsbygden i stort.

I de större städerna Astana & Almaty så är det bil som gäller och gärna nya Lexus, Mercedes, BMW.

Kasakstan verka vara Audi’s gravplats då vi har sett extremt mycket gamla audi bilar som borde skrotats för länge sedan.

Trafiken är hetsig och tutan är en del av körsättet.

Man börjar även köra när gångarna nästan har fått rött och inte när man fått grönt för egen räkning.

Påminner om det gamla tv spelet Frogger där man skulle flytta grodor över en väg………

Vi besökte en stor matvarubutik brevid vårt hotell idag.

Man kan nog säga att den var välsorterad och hade det mesta en kund kan önska.

Det jag noterade var att de manuella diskarna var gigantiska samt att Redbull har gjort en större kampanj i landet då drycken finns att köpa överallt.

Idag när vi promenerade genom staden gick vi igenom Central Park.

Denna ”ö” mitt i Astana är omsluten av vatten och har en mycket grönskande miljö till skillnad från resten av staden/landet.

Kasakerna ligger vid strandkanten med sina respektive eller borta vid badet.

Mitt i denna park hittade vi ett område som främst får beskrivas som en blandninga av skansen och gröna lund.

Det fanns åkattrationer för de yngsta samt olika stånd som sålde blandannat glas och annat tilltugg.

Stämningen var utmärkt och folket uskattade verkligen detta inslag i deras miljö.

Under natten har bloggens äldre inlägg uppdaterats med nya bilder och filmer 🙂

Såhär på midsommardagen hittade vi en exklusiv restaurang som heter Tre Kronor.

Denna restaurang severade svenska specialitetet som de dock hade fått lite fel.

Bearnaise såsen var egentligen gräddsås, men det är förmodligen inte så viktigt.

En rätt som var kött med potatis vare egentligen en pytt i panna med hästkött, en svensk klassiker, eller hur…

Sillsalladen var utmärkt 🙂

Midsommarmiddagen var bra men ingen pratade svenska på restaurangen, Konstigt?

Bakis & skakis?

Midsommardagen började tidigt med en riktigt bra sovietisk frukost det vill säga att juicen gick att dricka. De ”rumstorkade” russintomaterna och det kallskurna är till och med ratat av flugorna.

Det enda till återvinning man tillämpar i KZ är frukostbuffén som rullas in och ut varje morgon.

I skrivande stund står en upprörd Karl-Axel och tar det Sovietiska köket i försvar, men som tur är finns det yttrandefrihet i Kazakstan. För att vara lite mer positiv så kan jag säga att de är väldigt duktiga på att baka bröd här.

Den som inte har bilat i Kazakstan kanske undrar hur mycket det egentligen kan skaka i en bil.

 Exempel: en deodorant eller en PET-flaska är helt söderskavd efter en dag i västra KZ, ännu värre är att en ny navigator också kan få sin skärm förstörd på nolltid.

Allt måste bindas eller tejpas fast för att inte förstöra inredningen eller smita.

 Tyvärr har även bilen fått sina skador, när Dan körde ner i ett gigantiskt hål så lossnade något innanför framskärmen. Det var en plåt som började skava med ett hemskt oljud, i Astana (22 Juni) lyckades jag efter 30 minuters tjat på Nissan lyckades jag få dem att fixa en mekaniker till idag.

Argument som ”Saturday is relaxing day” bet inte på oss, jag berättade att det var “ryssarnas fel” att vi hade så bråttom tillbaka till Sverige eftersom det blivit fel I våra visum. Mr Boss på Nissan tyckte också att det var ryssarnas fel och så var affären var i hamn.

I ett tidigare skede så hade jag föreslagit att han kunde få lite extra eftersom det var helg, jag såg att han tog i så han sprack när han begärde 900kr för 3 timmar.  Taget! Bilen blev lagad och fick en mindre översyn.